Hemma

Borta bra men hemma bäst.
Så sant så.

Många intryck, och allt blev faktiskt rätt så bra...

Träffade Denise, Kevin o Louise i Sthlm. VI hann inte med så mkt, allt blev bara stressigt. Damn.. Nästa gång får de bli bättre. Så här kan de inte vara. Livsstilen tar över, men vad gör man...
Stressigt, är väl det man har..

Efteråt så inser man hur mkt man har förlorat... Man förlorar sig själv och andra. Desto mer man blir instängd så förstår jag. Man är inte den man själv vill vara. Sin självbild är inte densamma som idealbilden. När ska jag kma ner på jorden? Verkar som att ja fortfarande svävar där uppe. Just nu känner jag att ensamheten är ganska skön i vissa mängder. Men desto mer förstår jag att vänner verkligen är allt. Vad skulle jag vara om ingen viste att jag existera? Livet skulle kännas rätt så surt.

Livet efter skolan? En kug fråga man ställer sig. Det ska bli skönt att slippa, men skrämande. Att ta steget in till att vara den du ska bli. Så mkt mer än man någonsin kmr förstå.

Så liten på jorden, ingen kmr att kma till din undsättning förens du har förtjänat den.
Man får jobba hårt för att få det man vill nå.

Jag skulle lika gärna kunna lägga mig i sängen och inte vakna, bara för ett tag. Försvinna från verkligheten. Fast dock vill jag ha mina morgon timmar, mina vandrar timmar, mina roliga timmar. Allt som får plats i mitt uppbokade liv.

En resa som jag har längtat efter kmr snart att knacka på min dörr. Då är det tillbaka till det förfluta, det förlorade.

Trevliga ansikten, en massa skratt. Men efteråt? Vad händer då?

Borta bra, men hemma bäst...

Kommentarer
Postat av: Denise

Det var underbart kul att bara få se och träffa dig. Efter alla år som gått så var det mer än dags att bara ses en kort stund. Jag längtar redan till vi ses igen!

ÄLSKAR DIG LINNEA.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback